Nisses Torn
Började med att fylla kaffetermosen och fixa en frukostmacka, sen ner med kikare, skogmulle GPS och jaktradion i ryggsäcken så ska det väl bli bra :-) Ut till bilen och i väg mot dagens zon.
Svänger av stora vägen och in på en lite grusväg.... då tänds hela instrumentpanelen upp och antispinnet skriker höget, nu slår mig tanken att parkerar jag i diket nu kommer Rakel aldrig att sluta påminna mig om det... gasen i botten och låt antispinn jobba och styr mig ur problemet och när backen och svängen är passerad släpper jag av på farten, det var visst lite halt :D
Halt men ingen fara fram till parkeringen där det sitter en skylt med texten "P-torn" då har jag kommit rätt, nu är det bara 1,2km fågelvägen till tornet och zonen.
En väl använd skogsväg leder in i skogen och längs hyggeskanten, älg och räv har lämnat många spår längs vägen också. Stannar till och kollar gpsen och ser att jag kommit halv vägs innan jag går vidare, men tar bara 4-5 steg innan jag set det...TORNET!! Jo, det sticker upp över skogen som en smal pinne. 
Snart försvinner tornet bakom skogen igen men när skogsvägen blir en liten stig så är man nästan framme och då ser man tornet igen, då slår det mig hur smalt och högt det är. Det är verkligen bara en pinne upp i himlen.
Min tanke är att njuta av frukosten längs där upp så bara att börja färden uppåt men först såklat tog jag den helt nya turf zonen NissesTorn. Nisse Mattsson var en radioamatör och tornet var också hans radioantenn och man ser spåren efter det ännu. En lite isig trappa leder uppåt, nästa trappa är lite brantare och nästa är riktigt brant, efter man passerat det lilla teknikhuset som getingarna har flyttat in i så blir det smalt och brant på riktigt. Nu börjar min lilla ryggsäck kännas lite i vägen också, sen är det stegar resten av vägen och för varje nivå blir dom smalare och till sista måste jag ta av mig ryggsäcken och putta upp luckan innan jag kastar upp ryggsäcken så jag kan komma upp på plattformen längst upp. WOW!! Vilken utsikt!! 
Några minus grader och 8 m/s i byarna är det lite för kyligt och även lite trångt för en trevlig frukost här upp, men tornet är väldigt stabilt även i vindbyarna. Efter att njutit av utsikten en stund var det bara att klättra ner igen, man får en känsla av att man har klätt på sig tornet då det är så trångt i det.
Väl ner blir det en nu välförtjänt frukost vid eldstaden, men någon eld tände jag inte idag. 
Hur har man kunnat bo så nära utan att hitta hit innan? Man kan ju se Västerås från tornet, jag får väl ta igen det nu istället ;-)
Turf on!
En väl använd skogsväg leder in i skogen och längs hyggeskanten, älg och räv har lämnat många spår längs vägen också. Stannar till och kollar gpsen och ser att jag kommit halv vägs innan jag går vidare, men tar bara 4-5 steg innan jag set det...TORNET!! Jo, det sticker upp över skogen som en smal pinne. 
Snart försvinner tornet bakom skogen igen men när skogsvägen blir en liten stig så är man nästan framme och då ser man tornet igen, då slår det mig hur smalt och högt det är. Det är verkligen bara en pinne upp i himlen.
Min tanke är att njuta av frukosten längs där upp så bara att börja färden uppåt men först såklat tog jag den helt nya turf zonen NissesTorn. Nisse Mattsson var en radioamatör och tornet var också hans radioantenn och man ser spåren efter det ännu. En lite isig trappa leder uppåt, nästa trappa är lite brantare och nästa är riktigt brant, efter man passerat det lilla teknikhuset som getingarna har flyttat in i så blir det smalt och brant på riktigt. Nu börjar min lilla ryggsäck kännas lite i vägen också, sen är det stegar resten av vägen och för varje nivå blir dom smalare och till sista måste jag ta av mig ryggsäcken och putta upp luckan innan jag kastar upp ryggsäcken så jag kan komma upp på plattformen längst upp. WOW!! Vilken utsikt!! 
Hur har man kunnat bo så nära utan att hitta hit innan? Man kan ju se Västerås från tornet, jag får väl ta igen det nu istället ;-)
Turf on!
